Bara mina tankar denna kväll :/

Jag är faktiskt rädd. Hemskt rädd. Hur ska jag bli av med min rädsla? Jag fattar inte, Macherita spökar mest på nätterna. Jag har svårt att sova, det går inte en enda natt jag vaknar upp & gråter, och hon säger taskiga saker till mig. Hon vill att jag dör. Hon hatar mig! Men jag vet inte om jag hatar henne mera, men det tror jag allt att jag gör. Men i vilket fall, jag känner mig så jäkla svag. Jag orkar inte, hon tvingar mig att spy, att skära mig, att ta livet av mig. (Vilket hon inte har lyckas med fullt ut en), och hon ska inte få lyckas fullt ut, nej! Jag säger Nej! Musiken gör mig faktiskt mindre rädd. Min tröst genom det hela.

Jag önskade att inte lärarna hade så mycket press på mig, göra prov, vara med på idrotten, lämna in alla läxor, jag kämpar, men jag orkar inte. Jag behöver lite längre tid på mig. Kan de inte försöka förstå, att det är jobbigt att flytta ifrån sin familj även om de var elak mot en? Att jag inte pallar att orka allting, kan de inte förstå? Om de skulle förstå, kanske de inte skulle ha så JÄVLA HÖGA KRAV PÅ MIG ?! Vem vet? Ingen aning.

      Själv önskar att allt kunde vara i närheten av okej?

    Kommentarer

    Populära inlägg