"låt bli, du kan ju lyckas"

Är det inte underligt att tankarna och ensamheten är som värst på kvällen. Är det mörkret som framkallar det eller är det tystnaden som ekar tyst? Oavsett vad det än beror på så plågar den mig.

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt att jag vill dö. Vet inte heller längre hur många självmordsförsök jag har bakom mig. Har ingen aning om det kommer ske igen, eftersom jag lever dag för dag. Jag vet inte om jag någonsin kommer att vilja leva fullt ut igen.

Vissa kanske tänker; "men ta livet av dig då" och andra mer "låt bli, du kan ju lyckas".

Jag vet inte heller vad jag vill få ut av det jag skriver till er. Men jag har ofta fått höra att jag ska skriva av mig och hur fel är det att göra här i min dagbok, blogg. Men jag har också fått höra att alla inte uppskattar det och det kan jag förstå.

Kommentarer

  1. Jag tycker du gör som det känns bäst för dig även om många kanske tycker det är obehagligt att läsa...men om det gör att du känner dig bättre så fortsätt! Kramar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

- Här används ett vårdat språk
- Har respekt för andras åsikter.
- Inga "Hej hur mår du"-inlägg.
- Endast diskussioner om inlägget.
- Nej, jag följer dig inte via bloglovin eller liknande...

Tack för att du kommenterar

Populära inlägg