Psykiatrin har lyckas igen ??

I torsdags fick jag ett brev, ett brev som jag har väntat länge på men samtidigt inte. Som ni vet så går jag på öppenvården i Falköping varje måndag hos en manlig samtalskontakt. Att jag ska flytta över till min hemkommun Mariestad är jag medveten om men kunde inte bli besviken ändå.

Jag blev inte besviken att jag ska få en ny, även om det känns jobbigt, jag har ju haft den jag har nu i cirka fem år nu. Men när jag läste brevet så hade det inte lyssnat på önskemålet som både jag och min nuvarande samtalskontakt hade. Speciellt jag då. Där presenterar de en manlig psykolog till mig. Jag bara, Nej!

Hela poängen var väl att jag skulle få en kvinnlig och att det skulle vara närmare att åka? 

Ärligt talat så tappade jag hoppet och liksom varför? Kände att jag inte orkade, orkar inte bråka om en sådan sak heller, fast det är viktigt för mig. Varför lyssnar dem inte, eller har det blivit missförstånd som det ofta blir, jag blir så trött.

Jag bestämde att ringa min samtalskontakt, A. Berättade om brevet och frågade om jag hade fått allt om bakfoten. Han skulle kolla upp, dock kunde han inte se något i min journal. Men han skulle kolla upp det till nästa gång vi träffas (dvs måndag). För om det bara skulle vara ett bedömningssamtal med den nya psykologen så tycker jag att det skulle stå det i papperet.

Tankarna snurrar i mig nu men det är ju inte så konstigt.


Kommentarer

  1. Så idiotiskt om de inte lyssnar, men det är är så typiskt. När jag gick på öppenpsyk och inte kom överens med han som jag fick som "behandlare" bad jag om att få byta, men det gick inte att ordna alls. Det slutade med att jag slutade gå alls. Jag som behöver hjälpen...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

- Här används ett vårdat språk
- Har respekt för andras åsikter.
- Inga "Hej hur mår du"-inlägg.
- Endast diskussioner om inlägget.
- Nej, jag följer dig inte via bloglovin eller liknande...

Tack för att du kommenterar

Populära inlägg